DET VIKTIGASTE AV ALLT: FÖRETAGANDE OCH HÅLLBARHET ÄR KOMPLEXT!

Jag börjar med det som är det viktigast att hålla i minnet när det gäller företagande och hållbarhet, och det är att det är väldigt svårt att upprätthålla kvaliteten i det operativa hållbarhetsarbetet och att det krävs en mycket hög grad av insyn i ett företag för att ens förstå hur arbetet görs. Hållbarhet per definition bygger på fyra ben, som i sig är fyra tunga discipliner, miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter (ILO) och anti-korruption. Dessa fyra komplexa discipliner gör det svårt att ta upp ett ”best practise” exempel och nämna ett företag som är framstående inom alla fyra ben. Och sanningen är, för de seriösa företagen, att företagande och hållbarhet är ett extremt tungt internt arbete och speciellt för företag med en internationell profil. Ett gott hållbarhetsarbete bedöms inte på andras antaganden utan på den interna förmågan hos ett företag att ställa krav och kontrollera efterlevnad i alla led. Vilken kompetens och vilka resurser har företaget investerat i hållbarhetsfrågans fyra ben? Detta innebär alltså att moderna fenomen som företagsstiftelser inte i sig kan definieras som företagande och hållbarhet, då det inte nödvändigtvis kan sägas något om det interna arbetet bara för att företagen har inrättat stiftelser. Detsamma gäller för bistånd och handelsfrämjande, dessa två är absolut inte garantier för ett gott internt hållbarhetsarbete på ett företag.

DET FINNS INGA GODA ELLER ONDA FÖRETAG.

Ett företag kan internsatsa på jämställdhetsfrågan hemma i Sverige, men samma företag behöver inte nödvändigtvis ha ett system på plats för kvinnors utsatta situation i sin leverantörskedja. Är ett sådant företag ont eller gott? Ett företag värnar om minimilöner och anställdas hälsa och säkerhet i produktionsländer i högriskområden, samtidigt som det mutar miljömyndigheter i landet för att erhålla tillstånd. Är detta företag ont eller gott? Ett företag satsar på cirkulära affärsmodeller men tittar inte alls på människorna som producerar dess varor. Är detta företag ont eller gott? Detta händer dagligen i svenska och icke-svenska bolag och är ett uttryck för det stora åtagandet hållbarhet och företagande verkligen är. Det är komplext. Och den stora breda frågan är vilken kompetens och vilka resurser har företaget investerat i hållbarhetsfrågans fyra ben? Just därför bör en inte tala om onda eller goda företag, detta är komplexare än så, men det innebär inte att vi in i det oändliga ska hylla goda försök, något som tyvärr dagligen sker. Tyvärr brinner det i knutarna för samtliga fyra ben, hållbarhetsarbetet behöver läggas in i en femte växel, typ igår. Men för detta ska göras är det viktigt att förstå hur företag arbetar- så att de rätta frågorna ställs.

INKÖPARE OCH UPPHANDLARE ÄR VÅR TIDS VIKTIGASTE HÅLLBARHETS PROFESSIONER

I mitt arbete och nästan dagligen möter jag fortfarande en frustration bland inköpare på svenska företag som i praktiken inte kan tillämpa och verifiera om uppförandekoden efterlevs i deras produktionskedjor. I mina revisionsuppdrag ser jag en skarp brist på uppföljningskompetens inom väldigt många branscher. Svaga genomlysningskrav för svenska företag vid internationell verksamhet är förstås en av anledningarna. Vissa branscher, såsom bygg och fastighetsbranschen, och i övrigt små & medelstora företag ligger efter. Inom bygg och fastighetsbranschen visar stickprov att det finns ett likhetstecken mellan den svenska miljöbalken och hållbarhetsfrågor. Byggsektorns totala årliga utsläpp av klimatgaser byggprocessen innan driftstagning dvs bostäder, lokaler och anläggningar var 2016 cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp. Men kom ihåg att hållbarhet handlar inte enbart om att kontrollera och mäta utsläpp, även mänskliga rättigheter och anti-korruption ingår som lika viktiga kompetens och uppföljningsfrågor!

MÅL 12 (AGENDA2030) MÅSTE FÅ MER FOKUS I SVERIGE!

En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre hållbarhetskrav. Hur ser det ut med upphandlingskraven och inköpskraven i det offentliga och i det privata affärslivet? Enligt World living report 2016 skulle det behövas drygt fyra jordklot om alla skulle följa svenskens konsumtions och produktionsmönster. Hållbar konsumtion och produktion dvs. mål 12 inom Agenda 2030, har av OECD identifierats som det mål där Sverige har störst utmaningar. Tar vi hänsyn till statistik som omfattar utsläpp från svenska företag som skett både utanför och innanför Sveriges gränser blir de totala utsläppen av klimatgaser år 2016 cirka 63 miljoner ton CO2 ekv., dessa siffror har svensk klimat politik missat helt. För inköpande och upphandlande företag är det av yttersta vikt att satsa hållbarhetskompetens och resurser på sina inköpare och upphandlare. Först då blir vi det land som går i framkant för hållbar utveckling. ”Business as usual” för dessa professioner har visat sig vara ett stort hot mot hållbar utveckling och därför finns det bara en väg ut för Sverige: prioritera de fyra hållbarhetsbenen inom era inköp och upphandlingar.

ANTI-KORRUPTION OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ÄR UNDERPRIORITERAT

Tillskillnad från den svenska exportstrategin så nämner Agenda 2030 anti-korruption i delmål 16.5, vilket är ett litet steg i en livsviktig riktning. Varje år beräknas kostnaden för korruption uppgå till mer än 5 procent av det globala BNP, vilket motsvarar mutor för mer än 1 biljon US dollar, enligt UN Global Compacts rapport. Väldigt länge har den officiella versionen för svensk korruption i Sverige varit, att vi inte har en utmaning på området. Men hur arbetar svensken i internationella affärstransaktioner och finns det utvecklade adekvata system för att motverka korruption och mutor i tredje land? Globala leverantörskedjor är särskilt riskfyllda på grund av att de är beroende av att samverkan mellan aktörerna fortskrider på ett smidigt sett. Ju fler steg i leverantörskedjan desto större risker för mutor och korruption. I mitt arbete med stora svenska företag, är de öppna med att just anti-korruptionsfrågan och människorättsfrågor fortfarande är frågor som hamnat sist i deras riskhantering.


Jag är företagsvänlig, det är därför jag hela tiden har tungan rätt i mun i frågan om hur komplext ett företagsansvar är, med respekt för den insatsen det verkligen krävs internt på ett företag inom dessa fyra väldigt tunga områden, och just därför köper jag inte förenklingar. Företag är en del av lösningen ja, men fortfarande också en väldigt stor del av utmaningarna om det inte satsas internt. För Sveriges del behövs en mycket större insikt om hur vi som nation drabbar mål 12, hållbar produktion och konsumtion. Vad vår produktion gör mot andra länders närmiljö, mark, vatten, andning och liv är aspekter som måste beaktas här och nu för att vi överhuvudtaget ska kunna gå i framkant för hållbar utveckling.