Psykisk ohälsa har ett samband med klimatsituationen

Vi som är terapeuter av olika slag möter dagligen människor som söker hjälp för att hantera sin livssituation. Många av dessa lider av ångest, nedstämdhet eller oro.

Författare
Publicerat
February 28, 2019

Vi som är terapeuter av olika slag möter dagligen människor som söker hjälp för att hantera sin livssituation. Många av dessa lider av ångest, nedstämdhet eller oro. Ofta upplevs livssituationen krävande, omöjlig eller meningslös. Stress är ett vanligt problem och utmattning en vanlig diagnos hos våra klienter. Antalet sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sex gånger sedan 2010, enligt siffror från Försäkringskassan. Idag är den vanligaste sjukdomsorsaken inte fysisk, utan psykisk. Ofta anses orsaken vara prestationsjakt och bekräftelsebehov, ibland bristande anknytning och sämre förmåga att hantera livsutmaningar. Människor känner ofta skam för att de inte orkar. De lägger skulden på sig själva för att de blir sjuka och inte kan ”hantera sin stress”.

Vi behöver flytta fokus från individen och se vilka sammanhang och vilka situationer människor befinner sig i. Våra barndomsupplevelser och anknytningssår påverkar vår förmåga att hantera stress och utmaningar som vuxna. Men det som sker omkring oss – ökade klyftor i samhället, mindre kontakt mellan människor och stigande antal negativa klimatrapporter – är också något som påverkar vår stressnivå och psykiska balans. Många människor är allvarligt oroade över alla dessa saker, men ser inte att tillräckliga åtgärder vidtas, varken av myndigheter och politiker, eller av gemene man.

En ny gren inom psykologin vill inkludera även klimatsituationen i vårt dåliga mående. Ekopsykologin fokuserar på människors relation till naturen och dess varelser som något avgörande för vårt välbefinnande och vår psykiska hälsa. Vi ingår i en väv av samband, som inkluderar växter, djur och allt levande - och människans psyke är en del av denna väv. Det är inget magiskt med det. Allt levande påverkar allt annat, ibland direkt och ibland gradvis och subtilt, så att det är svårt att lägga märke till om inte effekterna blir tillräckligt påtagliga. Redan 1979 myntade meteorologen Edward Lorenz begreppet fjärilseffekten, som beskriver det faktum att en liten förändring i ett system, kan få oanade effekter någon helt annan stans i systemet. Fjärilseffekten omtalas ursprungligen i samband med förutsägelser av väder och meteorologiska fenomen. Men samma tankar om att en förändring i en del av ett system, kan få oanade följder någon helt annan stans, finns alltså även inom det psykologiska området.

Att de ekosystem vi lever i är hotade av allvarliga klimat- och miljöproblem leder till att vissa personer inte heller fungerar som de ska. Att exempelvis många unga uppvisar olika psykiska problem kan delvis orsakas av svårigheten att föreställa sig en positiv framtid, detta eftersom varje dag bjuder på nya rapporter som säger att situationen är allvarligare än man tidigare trott. Att vi ständigt får nya bevis på att just människan håller på att förstöra livsbetingelserna inte bara för sin egen art utan även för oerhört många andra varelser, påverkar oss på djupet. Vi är medvetna om att just vi orsakar stor skada på planeten och andra varelser och den skuld och skam vi kan känna över detta påverkar vår självkänsla negativt.

Disscoiation är ett psykiskt försvar som träder in för att skydda psyket mot sådant som är för stort, för smärtsamt eller för obegripligt för att ta in. Istället för att oroa oss för det som verkligen är problemet, förpassar vi tankar och känslor kring klimatfakta till det omedvetna. Det gör det också möjligt för oss att vara skeptiska till eller aggressiva mot dem som argumenterar för olika samhällsförändringar som ska avvärja klimatkatastrofer.

Klimatsituationen är en fråga av sådan dignitet att det inte är konstigt att vi omedvetet värjer oss. En definition av ångest är den orsakas av att vi inte lever efter våra värderingar. Den är en signal på att vi någonstans vet att det vi gör är väldigt fel. Att förstå vår ångest på detta sätt är första steget att komma i kontakt med de känslor som ligger djupare än ångesten – sorg, förtvivlan, rädsla eller ilska. Det som hjälper mot klimatångest, medveten eller omedveten, är att omsätta den i handling och agera på något sätt för att bidra till samhällsutvecklingen. Det gör vi genom egna livsval och genom att ändra våra konsumtionsmönster, men ännu mer genom att påverka ansvariga politiker att ta nödvändiga beslut för vår gemensamma överlevnad.

Enligt Edward O Wilsons biofilihypotes bär vi alla ett känslomässigt band till det vi uppfattar som levande. Ett handlande som syftar till att värna livet hjälper oss alltså också att leva efter våra innersta värderingar, vilket kan minska vår oro. Framför allt behöver människor gå samman och dela sina känslor av maktlöshet och förtvivlan, för att gemensamt finna tillvägagångssätt som är meningsfulla för att värna livet. På detta bygger bl a den amerikanska djupekologen Joanna Macy sina processer, med verktyg för människor att hantera dessa känslor tillsammans med andra.

Rädsla leder sällan till en positiv förändring. Många gånger paralyserar den och skapar handlingsförlamning. Att dela kärleken till jorden och dess varelser med andra kan kanske hjälpa oss att bli starka nog att ta oss an mänsklighetens största utmaning – att förstå hur vi kan leva i samklang med naturen omkring oss. Denna ansträngning kan också ge oss en känsla av meningsfullhet i en kaotisk tid.